Rambos rygg.

Som jag skrivit om tidigare har vår ena franska bulldog, Rambo, haft en hel del problem med sin rygg. Han hade ett stort diskbråck i början av förra sommaren som gav stora smärtor och gjorde honom förlamad i bakdelen, och han opererades i Gbg. Vid operationen hittade man ytterligare ett diskbråck precis intill dethär stora. Det lilla hade han troligtvis haft ganska länge och det har orsakat att han gått lite snett med bakdelen (inte tillräckligt för att vi skulle ha upptäckt det tidigare, men man kunde se på hans klor att de var snett slitna). Rehabiliteringen efter operationen gick jättebra, i november förra året fick han dock ont i ryggen igen och vi åkte akut in till Skara. De misstänkte ett nytt diskbråck, men eftersom det inte hade någon nervpåverkan (förlamning) fick han åka hem med smärtstillande och vila i en månad. Vi bär Rambo i alla trappor, lyfter i och ur bilen och har monterat av benen på vår säng för att han ska kunna ta sig i och ur utan ansträngning. Nu har jag även börjat träna med honom förebyggande för att stärka upp hans rygg. Jag är nämligen livrädd för att han ska få ont i ryggen igen, det känns lite som att hans rygg är en tickande bomb och som om det bara är en tidsfråga innan det smäller igen.

Hur som helst, de senaste två kvällarna har han fått följa med mig till stallet där jag har gjort "travbommar" åt honom. Han tycker det är ganska kul att få gå över dessa :)

Andra saker man kan göra är att gå uppför/nedför backar i koppel, han ska nämligen skritta upp och inte springa. Balansera med framtassarna på något, tex en bok eller liknande, är bra (många använder pilatesboll till stora hundar, men han är ju en sån liten skrutt så det funkar inte så bra, kanske en liten fotboll skulle funka). Balansträning, te x gå på en stock är också jättebra, promenera i skogsterräng och gå slalom i stora bågar. Min tanke är att vi ska göra något som stärker ryggen varje dag och variera så mycket vi bara kan. När det blir varmare ute kan vi ju dessutom gå i vatten (han ska inte simma, men gå med vatten ungefär upp till magen) vilket är ungefär det bästa man kan göra, men just nu är det såklart alldeles för kallt.

Hopp från/till höga höjder, gå i trappor och apport är saker vi ska undvika. När man kastar en leksak så springer Rambo väldigt fort, och tvärnitar vid leksaken och det blir såklart en väldig stöt i ryggen, samtidigt som han vrider till den när han ska vända och springa tillbaka, inte så bra.

Grannlandet.

För ett tag sedan hade jag en tävling där jag lottade ut ett pannband, och igår kom pannbandet fram till sin nya ägare. Såhär fint skrev hon om sin vinst, så himla kul att läsa!

Lika roligt är att pannbandet faktiskt hamnade i Finland, så nu finns de inte bara i Sverige. Det ni!

Idag har jag hela fyra pannband att göra, dock ska jag ta en paus och åka till sjukgymnasten med Rambo i eftermiddag. Vi får hoppas att hon tycker att han har gjort framsteg sedan sist vi var där.

Återbesök på rehab.

Idag var vi på återbesök med Rambo på rehab i Skultorp. Hon påpekade direkt att Rambo har gått upp fint i vikt, och hon tyckte dessutom att han gjort en helt fantastisk återhämtning sedan förra gången (för två veckor sedan). Han har mycket bättre kontroll på benen, är starkare och går bättre och har snabbare reflexer. Som det är nu så kan vi köra vidare med träning hemma i några veckor och sedan komma på återbesök igen, vi har fått flera övningar som vi ska göra och så ska vi gå i vatten med honom.

Vi tycker ju såklart själva att han blivit mycket bättre, men det var jätteskönt att höra henne säga det ändå - hon verkade nästan lite chockad över framstegen. Rambo är verkligen en liten kämpe och han har så mycket livsglädje så att det nästan skulle räcka åt två hundar. :) Känns nästan lite svårt att fatta att det kunde gå så bra, när det verkade så himla illa innan operationen.

Sockerbruks-loppis.

Idag har Cecilia och jag stått på loppis i Lidköping, inte med hästgrejor denna gången utan med vanliga människogrejor, haha. Fick väl inte jättemycket sålt, men några hundringar blev det i alla fall. Dessutom hade vi väldigt kul (som vanligt) och det är ju värt mycket, bara det! :)

Sedan jag kommit hem har jag svarat på mail och sparat ner beställningar på pannband som kommit in, men nu ska jag ta en paus och åka ut till stallet. Trimma Kamelia lite lätt på banan inför dressyrträningen imorgon. När jag kommer hem tar jag tag i pannbandstillverkningen. Så sjukt roligt att det trillar in mer och mer beställningar.

Förresten tog jag en bild på Rambo idag, han börjar verkligen bli rundare nu, även om han fortfarande är på tok för smal. Han går verkligen bra nu, det är höger bak som kan släpa lite vissa steg men annars är det ingen jättestor skillnad från innan allt dethär hände. Dock är det stor skillnad på hur han är, hans livsglädje och glimten i ögat. Han hade ju två diskbråck i ryggen, och det ena hade han haft ett tag så vi tror faktiskt att han haft lite problem av det utan att vi märkt/fattat det. Veterinären sa att en hund oftast inte visar tecken på smärta förrän det gör riktigt, riktigt ont. Det känns hemskt att han kan ha haft ont i ryggen utan att vi vetat, fast han har ju varit sprallig och busig ute, men skillnaden mot hur han är nu är verkligen stor. Han är superglad hela tiden, alltid pepp på mat och att få gå ut, han är jättelekfull hela tiden - vi måste konstant lugna honom så han inte busar till det för mycket, haha. Det är till och med svårt att göra hans övningar för han blir jättebusig varje gång. Sån har han inte varit sen för ett par år sedan. Vi trodde att han helt enkelt blivit vuxen och lite "tråkig" men kanske har han haft lite problem med ryggen hela tiden? Usch, hemska tanke, snacka om att man känner att man borde ha sett det tidigare.



Denna bilden är från precis efter operationen.

Denna bilden är från idag.

Nu står han såklart olika på bilderna och de är tagna i lite olika vinklar, men skillnaden är ju verkligen stor! Känns bra att han börjar få lite hull igen. Han är helt tokig varje gång han får mat och vräker i sig. Vi blandar fortfarande med ris och torsk, och vi kommer nog fortsätta blanda i lite sånt hela tiden i fortsättningen. Dels gillar han det verkligen, och dels är det bra för hans lilla känsliga mage.

Tisdag morgon.

Hej hopp!

Idag är en bra dag, för idag blir Rambo av med stygnen och så får vi info om vad han kommer behöva för rehabilitering. Han är mest bara pigg och glad hela tiden hemma nu, hans lilla svans viftar konstant och vi får hålla honom lugn så han inte leker och hoppar upp och ner i soffan, fast ibland hinner vi inte stoppa honom.

Det ska bli skönt att få en plan för rehab och info om hur vi ska hantera allt hemma, vad han får göra och inte göra osv. Rambo vill nog helst ut på promenader och utflykter men det lär dröja ett tag innan vi kan göra sånt.

Lördag.

Det är så fantastiskt skönt med lördag! Jag känner mig nästan som en ny människa efter en rejäl sovmorgon och en hel del slappande. Precis vad som behövdes.

Rambo repar sig fortfarande lite i taget, han har fortfarande lite svårt att kontrollera blåsan och är vinglig men han äter väldigt bra och tar sin medicin duktigt. Däremot ser han ut som om han nyss kommit ut från ett koncentrationsläger, mager och eländig. Han har blivit dålig i magen av sin medicin, så vi ger små matportioner ofta och han går på en kost av ris och kokt nötfärs som är snällt mot lilla magen. Vi får bevaka både honom och Selma konstant; Rambo får ibland för sig att han ska hoppa upp i soffan (vilket är ett big no-no just nu), han ställer sig och typ "tar sats" och då måste vi vara med och stoppa honom. Selma måste vi ha koll på så att hon inte får för sig att busa eller slicka på operationssåret. Det är fullt sjå, med andra ord.
Vi gör övningar med Rambo flera gånger om dagen, dels håller vi upp ett bakben i taget så att han får balansera på det andra, och dels gör vi balansövningar där han står med bakbenen på en kudde och vi trycker lätt på en sida av rumpan i taget så att han får träna sin balans. Dessutom masserar vi ryggmuskler och benmuskler i bak för att få igång nervfunktionerna. Gissa om han gillar massagen, haha.

Den 25e skall stygnen tas bort, vilket vi ser väldigt mycket fram emot. Då kan vi i alla fall slappna av lite gällande Selmas eventuella slickande. Vi ska då också få träffa en rehabsköterska och gå igenom Rambos rehabilitering. Självklart har vi redan gått över taket på vår försäkring en hel del, så nu betalar vi allting själva - snacka om tur att jag blev uppsagd och fick ett nytt jobb och således har två löner ett tag. Det känns också väldigt bra att Jonas har sommarlov nu, och är hemma med hundarna på dagarna. På så vis är detta väldigt vältajmat.

Äntligen fredag!

Hoppas ni mår bra allihopa! Visst är det skönt att nedräkningen mot helg har börjat (eller ja, den börjar ju redan på söndagskvällen men ändå). 

Lille skrutten betedde sig jätteskumt igår så vi blev såklart väldigt oroliga att han hade fått ont i ryggen igen, men till slut somnade han och sov lugnt och fint så då kunde även jag sova. Senare under natten vaknade han och var jättedålig i magen, så det var nog det som spökade. Förmodligen är det hans mediciner som ställer till det lite, stackarn!

Torsdag kväll.

Nu har jag landat hemma i soffan efter en arbetsdag följd av stallet. Skönt att det är fredag imorgon, detta har verkligen varit en låång vecka.

Idag har Rambos plåster på ryggen tagits av. Jag tyckte faktiskt att han gick ännu lite bättre nu ikväll än vad han gjorde igår, han återhämtar sig verkligen helt otroligt bra! Dessutom har han god aptit, är väldigt glad hela tiden och sover mycket, det känns som mycket goda tecken. Vi är båda rätt nojiga och övervakar hans minsta rörelse, vilket kanske inte är helt sunt för oss, haha.

Operationssåret ser rätt creepy ut, fast det är torrt och fint och verkar läka bra :)

Detta söta lilla nylle som vi ett tag trodde att vi inte skulle få se igen - lycka att han är hemma hos oss nu!

Tröttast.

Idag är jag verkligen helt sjukt trött, det har känts som jag varit på väg att somna vid datorn på jobbet hela dagen. Nu har vi dock eftermiddagsrast och sedan är det bara sisådär en timma kvar tills vi får gå hem. Eller ja, jag har ju en timmas bilfärd till stallet och sedan mockning och ridning innan jag får åka hem, men ändå. :)

Igår ringde de från djursjukhuset i Gbg och sa att vi fick komma och hämta Rambo, så jag fick sluta tidigare så vi skulle hinna dit innan rehabteamet gick hem. Det var så himla skönt att få träffa lille skrutten igen! Vi fick lite övningar som vi ska göra flera ggr om dagen hemma, och om 10 dagar ska vi ta bort stygnen och då får han börja med rehabilitering på djurkliniken i Skultorp. Han ska bland annat simma.

Han blev jätteglad över att få komma hem igår, gick omkring och viftade på sin lilla svans och ögonen lyste. Han lade sig till och med och tuggade lite på favoritbenet. Han är fortfarande rätt vinglig på bakbenen när han går, men han verkar faktiskt inte bry sig. Tappat en hel del i vikt har han gjort (vi som kämpat järnet för att få upp honom i hullet och äntligen var ca 0.5kg från målvikten), men vi får göda upp honom igen nu. :)