Stackars Kamelia.

Igår var det dressyrträning igen, jisses vad vi fick kämpa! Kamelia är inne i en period när hon helt enkelt vägrar galoppfattningar, hon springer iväg eller skjuter ut bogen jättemycket, och jag är alldeles för snäll och låter henne hållas. Hon började med detta strax efter vi börjat med förvänd galopp som hon tycker är jobbigt, och det är lite typiskt Kamelia att hitta på små knep för att komma undan. Jag måste vara tuffare mot henne och tänka att hon ska fatta galopp direkt på hjälpen och inte springa iväg i slängtrav istället så att jag måste ta tillbaka henne och börja om. Hon kan ju dethär, hon bara vill inte eftersom vi ställer högre krav i galoppen.

Hur som helst så avslutade vi passet med en kanonkänsla både för mig och Kamelia - hennes underläpp fladdrade järnet vilket är ett tecken på att hon är väldigt nöjd!
Dock hände en väldigt obehaglig sak i stallet efteråt - Kamelia stod uppbunden på gången precis innanför stalldörren och när jag skulle ta ut henne så tänkte jag att det bästa vore att backa henne ut så hon slapp vända, eftersom gången är lite trång och hon inte riktigt gillar att vända där, däremot är hon en helt awesome ryggare. När hon ryggade så halkade hon dock så illa att hon gick ner på knä i fram och slog i mulen i stallgången. Hennes tänder gjorde ett jack på insidan av överläppen och det blödde verkligen hur mycket som helst! Jag blev livrädd då jag trodde att hon slagit ut en framtand först, men lugnade mig något när jag såg jacket på insidan av läppen, och ännu mer när det slutade blöda. Det blöder ju alltid mycket på såna ställen, men det läker fort som tur är. Hon fick stå på gången en stund och fick sympatier från alla i stallet, blev serverad vatten och blev rengjord runt mulen. När jag var säker på att det verkligen slutat blöda fick hon komma in i boxen, och en stund senare fick hon sitt kraftfoder och jag stod och övervakade noga medans hon åt. Det blev inget blod i krubban och Kamelia verkade hur nöjd med livet som helst. Jisses, vilken pärs! Jag har som tur är inte ont av blod men däremot mådde jag hur kasst som helst över beslutet att rygga henne ut istället för att vända henne. Snacka om att känna sig som världens sämsta människa. Jag stod och tittade på henne ända tills alla hästar fått komma in och det var dags att natta dem och släcka. Sedan vaknade jag i natt och fick för mig att såret skulle ha gått upp och hon skulle ha förblödit i sin box under natten, och att jag skulle få ett sms från Jonna (som hade hand om utsläppet idag) om att hon hittat Kamelia livlös, men jag tvingade mig att lugna ner mig - herregud, det handlar ju om ett jack i munnen!

Skönt att det gick bra och att tänderna klarade sig, jag ska dock ta och titta ordentligt på framtänder och såret när jag åker ut idag bara för säkerhets skull.

Nu ska jag plugga vidare, har mitt första delprov i Företagsekonomin på fredag - wish me luck! Imorgon kommer hovslagaren så då har jag lite mindre tid för studande så jag får köra på extra idag.