Myskamelen.

Naprapaten igår alltså. Han konstaterade att hela bröstryggen var låst, och att musklerna var irriterade, vilket i sig gjorde att armarna domnade. Han skällde på mig lite för att jag gått med det så länge (i flera år) och förklarade att sånahär problem kan bli kroniska om man inte gör något åt dem. Gissa om jag är glad att jag gick dit! Dock var det ingen jättebehaglig upplevelse, först knäckte han i nacken och sedan skulle han knäcka i bröstryggen men det gick inte. Han testade på massa olika sätt men nope. Då muttrade han lite mera om att man inte får gå såhär länge med problemen, han sa till och med "aja baja", haha. Jag bara: "förlåt?". Det sista så knäckte han till mitt bäcken, fyyy vad det var obehagligt! Han tryckte på båda sidor om ryggraden långt ned i ryggen, och frågade vilken sida det gjorde ont på, och jag bara AJJAJAJAAJAAAJJJ. Visste inte ens att jag hade ont där, haha. Nu ska jag gå dit 4-5 gånger, det går att fixa så detta blir bra så jag är kanonjätteglad, jag var helt lipig av glädje när jag gick därifrån igår. Dessutom står jobbet för detta, helt sjukt bra.

Ont som fasen hade jag hela eftermiddagen och kvällen igår, men det varnade han mig för så jag var ganska så beredd. Ridningen fick jag skippa, han sa att jag gärna fick röra på mig men inte träna musklerna och inte rycka och slita i dem. Jag kan ju inte veta hur Kamelia kommer vara så jag vågade inte ge mig ut på någon ridtur; hon kan vara världens snällaste men hon kan också vara väldigt stark. Blev med andra ord bara mockning och sånt igår, fast sen stod jag och gosade med henne en lång stund istället.